Lara Stone – supermodel and mother shows off her unretouched post-baby body!

(For English, read below)

Jag har alltid gillar modellen Lara Stone. Hon är en av de där supermodellerna som alltid lyckas fånga mitt öga med sitt blonda hår, plutiga läppar och vackra tänder. Och så gillar jag när någon i modeindustrin står ut på något sätt. Även om Lara av de flesta vanliga dödliga nog skulle ses som en lång, smal blondin med en fantastisk barm, ses hon som en plus size modell i modebranschen.

Jag är inte mamma, men jag har vänner som har varit gravida och oroat sig över hur deras kropp kommer se ut efteråt. Plötsligt börjar kroppsdelar hänga och kanske blir de aldrig desamma. När vi bombarderas av bilder på Gisele Bundchen, Heidi Klum och Adriana Lima gåendes ner för catwalken i en bikinikropp vi andra bara kan drömma om, bara månader efter en förlossning är det lätt att bli självkritisk och tro att något är fel på en om man inte gått ner allting de första månaderna och ser ut som ”sig själv” igen.

Allt beror ju egentligen på dina gener och oavsett om du faktiskt får tillbaka din figur dagen efter förlossningen eller om din kropp förändras för alltid är det faktiskt skit samma. Alla kroppar är olika och jag vill lyfta fram kvinnor av alla storlekar och former – vare sig du är en Gisele Bundchen eller en Beth Ditto. Hur din kropp ser ut efter födseln är ingen annans ensak och jag hatar att det finns så mycket press på kvinnors kroppar i media. Men samtidigt älskar jag att Lara Stone slänger kläderna och visar upp sin kropp utan retuschering efter födsel och amning. Det visar att alla inte får platta magar 2 dagar efter förlossningen. Så här har ni, gott folk: Lara Stone visar hur en kropp OCKSÅ kan se ut efter en förlossning. Bilderna är NOT SAFE FOR WORK, så klicka dig vidare nedan om du vill se alla:

Photos: Juergen Teller / System Magazine

Continue reading

I’m kind of sick of being a woman

(In English below)

På sista tiden har jag verkligen känt att jag inte orkar vara kvinna längre. Jag vill gå till den som gett mig denna uppgift i livet och så vill jag säga ”Tack, men jag pallar inte längre.”, räcka över ett avskedsbrev, tacka för mig och ta upp jobbet som  man istället.

Från och med idag och resten av året jobbar kvinnor nämligen gratis. Eller vi hade lika gärna kunnat göra det, om vi hade fått, p.g.a. att vi tjänar så otroligt dåligt jämfört med män. Jag blir så trött på att läsa det här konstant. Jag tycker att det känns som att man inte KAN vinna som kvinna. Jag ska alltså gå igenom livet från barndom till min död och ständigt behöva betraktas som en andra gradens människa för att jag inte är en vit man. Av samhället ska jag lära mig att inte ta plats, att hålla käften, att pojkar slår flickor för att de älskar oss, att jag som kvinna inte kan göra vissa saker (spela fotboll, laga en bil, lösa ett matematikproblem) och att jag kommer tjäna sämre än de med en penis.

Och det är bara toppen av isberget. För det är så mycket runt omkring också. Jag ska också, till skillnad från en man, tänka på hur jag går klädd, hur mycket jag sminkar mig, hur mycket jag dricker och hur jag uttalar mig om vissa saker för annars får jag tåla att bli trampad på… eller värre. Ska jag ens nämna att det som kvinna är svårare att få jobb överhuvudtaget för att människor förväntar sig att jag vill ha barn och att jag vill ha det NU? De vill inte investera i någon som kanske ska på föräldraledighet i ett år. Eller att jag fått ”lilla gumman” i jobbsammanhang, att jag förmodligen aldrig kommer sitta i en ledning för att jag har ett kön, eller att när jag talar som män normalt talar med samma hållning och kroppsspråk uppfattas jag som burdus, jobbig eller en bitch medan mannen är en ”ledare”, ”tar för sig” och är en ”go-getter”.

Jag orkar faktiskt inte längre. Om inte någon påpekar för mig vad som överhuvudtaget är positivt med att vara kvinna (och säg nu inte gratis drinkar på krogen) så exploderar jag!

///Lately, I’ve had the feeling that I cannot stand being a woman anymore. I want to go to whomever gave me this position of being a woman, say ”Thanks, but I can’t do this anymore”, hand over my resignation latter, say my thank you’s and goodbye’s and be a man instead.

Starting today, women in Sweden are basically working for free for the rest of the year. Or we might as well, because compared to men, we don’t make a lot of money. I’m so sick of reading this stuff. It feels like being a woman is just a lose-lose situation. From my childhood until my death, I am supposed to go through life being considered a lesser being because I am not a white male. Society will teach me to not take up much space, to shut up, that boys hit girls because they love us, and that because I’m a woman, I can’t do certain things (play football, fix a car, solve a math problem) and that I will make less than those who have a penis.

And that’s just the tip of the iceberg. Because there’s so much else as well. In addition, I need to think about how I dress, how much makeup I wear, how much I drink and how I talk about certain things or else I just have to take being stepped on… or worse. Need I even mention that it’s hard enough just getting a job as a women of a certain age just because people expect me to want children, and want them NOW? And thus, they don’t invest in somebody who might be gone for a year caring for children. Or that I’ve gotten belitteling comments by men in jobs I’ve had because I’m a woman, or that I will probably never be in a top post at a company because I’m a certain gender or that when I talk like men normally talk and have the same posture and body language, I am perceived as blunt, annoying or a bith while a male is considered a ”leader” or a ”go-getter”.

I simply can’t stand it any longer. If somebody doesn’t point out why being a woman is slightly positive (and please don’t say free drinks) I will explode!

PS. I know that not everybody follows these gender stereotypes, but I am talking about society in general…

About that Emma Watson Speech…

I don’t know if you have seen Emma Watson’s UN speach about gender inequality. If not, you should – here is a link to it. It is an extremely important speech and Emma manages to pinpoint what feminism is and why it is important for men as well. Gender equality is not just a women’s issue. Men are also affected by the inequalities and gender norms, and so are their sisters, daughters, girlfriends, and mothers. I remember when I was a child, and I started noticing these inequalities. One day in school a boy pushed a girl in my class so hard that she fell and broke her arm. She was crying and hurting and our teacher told her, and I quote: ”He only did it because he has a crush on you”. So at 7 years old, this poor girl learned that when a boy hits a girl, and breaks her arm, it is to show his love for her.

Another example. I started doing gymnastics when I was 7 years old and I absolutely loved it. There was a boy at my school who also went to gymnastics. He didn’t play football, he didn’t do karate, ju-jitsu, wrestling or any of the other ”cool” boy sports – he did gymnastics. But I remember how he was constantly bullied and left outside for this. How, at 7 years old, he wasn’t ”manly” enough to hang with the football players, wrestlers and other boys. He mostly hung out with the girls and was labeled ”gay”, solely for not having the typical interests that boys have.

I have been aware of these things for as long as I can remember and therefore I noticed how hard boys and girls were working to fit into the gender stereotypes. I once beat a boy at arm wrestling in school (being a gymnast, you do get a bit of muscle) and to this day I can remember the other boys’ laughs, their fingers pointing at the boy and shouting ”You got beat by a girl!”. And I remember how ashamed this boy was and how he since then always struggled with being macho and fitting into the male stereotype. And I remember how pissed I was that they weren’t clapping their hands for me and patting me on the back. I beat this person in arm wrestling and all you do is laugh about it? Come on! ;)

There are so many misconceptions about feminism and calling myself a feminist since 2008, I have experienced many of them. Everything from people claiming that boys and girls are biologically destined to like blue respectively pink, to asking me if I hate men, to wondering if I can really shave my legs and call myself a feminist (why, yes I can!). Truth is, I didn’t call myself a feminist until I started to read about what it actually was during my university studies. It was very much an aha-experience for me and explained many of the inequalities that I had experienced ever since I was a child.

There are feminists who claim that we don’t need men in order to fight this battle against sexism, gender inequality and stereotypes, but like I always say: the more, the marrier. If we as feminists truly believe that feminism is about equality, then it also means that we need as many people as possible to see the inequalities, and not just the ones that we as women face, but the inequalities that men, transgendered, and unidentified genders face as well. All of these inequalities come from misogyny and gender norms, which affect us all. In order for men to understand the misogyny that women face (which truth be told is far worse than what men experience – it is still ”okay” to rape women in many countries, we are still viable for what we wear & how much we drink, we are sexualized as children to a greater extent, we’re always passed off as bossy if we take control, and we still make less money than men) they must first become aware of the social constructs and structures in society that form our genders.

Therefore, I completely agree with what Emma Watson is saying: Men must absolutely get involved in feminism and everybody will benefit from a world where we are all treated equally regardless of our gender.